Hej allihopa!
Idag är min sista dag på Litorina… Hur känns det? Svårt. Jättesvårt. Det har varit ett lärorikt och spännande år. Som jag säger till alla, har jag inte upplevt så mycket under hela mitt liv som jag gjort under ett år som Litorinas praktikant. Så många olika människor och kulturer, så många evenemang, utställningar, föreläsningar, samtal och olika arbetsuppgifter som hjälpt mig att växa upp även mer. Hela året har jag kommit ut ur komfortzonen och i början tyckte jag att det var jobbigt, men titta nu vem jag har blivit. Jag kan prata svenska, jag är inte rädd för att säga vad jag tycker. Jag har min åsikt om saker och ting för jag kan mycket mer än jag kunde förut.
Undervisning i svenska, lektioner om Litauen, Litauen reseplanering, Litorinas marknadsföring, erfarenhet av att leda Litorinadagen eller vikariera som skolsekreterare. Det var en del av mina uppgifter som hjälpt mig att utvecklas både som lärare, människa och studerande svenska språket. Nu är det dags att komma tillbaka till min huvudroll som jag har saknat så otroligt mycket. Student. Jag vill komma tillbaka till mitt universitet och nå högre utbildning som alltid varit mitt huvudsyfte.
Jag vill tacka alla som jag träffat här på Litorina, fantastiska kollegor, deltagare, skolans gäster. Utan er skulle min praktik inte ha varit så berikande och rolig. Det var ni som hjälpt mig att växa upp och lära känna Sverige, Blekinge, Karlskrona. Tack för att ni har blivit mina vänner.
Jag säger inte hej då för jag vet att vi kommer att träffas igen någon gång i framtiden för världen är liten. Vi ses!
Varma hälsningar,
Gabija
