Vinnare blev Vera Frederiksen Zhotkevich, vår konstlärare på Litorina.
Rektor Agrita Martinsone deltog med elever från Allmän kurs/intensiv svenska
Här kommer Veras tacktal –
Jag heter Vera Frederiksen Zhotkevich, jag är född och uppvuxen i St.Petersburg och flyttade till Sverige 2007. Medan jag har skrivit detta tal kom jag på att jag inte skulle ha slutat med ridsport när jag var 20 eftersom jag är så bra på att sadla om. Allt som har hänt mig har blivit till pusselbitar som har lagt sig i ett mönster – så nu står jag här framför er och vill berätta lite om mitt liv, förhoppningar och misstag, om mitt koncept och om vad jag gör.
De allra första steg på vägen till denna sal har jag gjord för exakt 15 år sedan, 5 oktober 1998, i Rysslands Geografiska Sällskapets föreläsningssal där jag i egenskap av medlem i studenternas forskningsförbund har berättad om mitt kursprojekt i dekorativa konstens historia där jag letade efter paralleller, likheter och skillnader mellan etnografiska och forntida textiler i nordvästra Ryssland och i närliggande områden på östra sidan av Östersjön. Att jobba med det, göra rekonstruktioner och arkeologiska experiment, prova de gamla hantverksmetoder med praktik och kanske hitta svar på de oräknebara frågor som finns runt varje litet stycke av fossila textiler – det var min dröm på den tiden och jag har verkligen försökt att verkliggöra det, men livet ställer ju sina krav, så jag har aldrig blivit färdig med mitt forskningsprojekt och jag tror knappt att jag återvänder till det. Jag flyttade till Sverige i samband med min påbörjade projektansökan konsthistoria, jag har studerat nordiska forntida och medeltida textiler och haft stort intresse för nordisk kultur och historia i många år. Jag är utbildad kostym-och textilkonstnär, har jobbat som kostymkonstnär och dekoratör på en teater i St.-Pb och som inredningsdekoratör på en arkitektbyrå samt har utförd en del freelancer-uppdrag inom utsmyckning, inredningsdekoration, styling och dylikt under flera år efter högskolan och innan jag har återupptagit mitt forskningsprojekt. Jag har målat och tecknat hela mitt liv och har från början velat vara illustratör och jobba enbart med böcker… Men av olika anledningar blev det så att jag bytte profilen till textil och konsthantverk, och det har jag inte ångrat. Jag skall göra textil och kläder för folk, sa jag.
Jag har lärt mig mycket om historiska och traditionella tekniken för textilframställning och en hel del även om modern textilindustri under åren. Och jag är en konstnär och vill göra vackra saker, hur kan jag använda mina kunskaper och färdigheter för att göra nytta för andra och kunna få pengarna? Hur kan jag göra det jag gillar mest, tjäna pengar och minimera miljöpåverkan i samband med min verksamhet? Kan jag föra vidare de saker som inspirerar mig till skapandet och hitta nya lösningar där det nya samspelar med det gamla? Är mitt formspråk intressant för mina kunder? Det är en hel del frågor det…
Det är svårt att neka till att moderna lösningar är oftast snabbare men är betydligt mer resurskrävande och mycket skadliga för miljön, de bidrar till föroreningar och förgiftningar, orättvisa arbetsvillkor och mycket annat. Här om dagen har FN s klimatrapport kommit och där står det onekligen att människans påverkan ÄR skadlig för miljö – jag gillar tajmingen, de var färdiga med rapporten precis så jag kan appellera till den. Det är dags för mänskligheten att kolla om sina konsumtionsvanor, tänkte jag. Men här står jag med ett nystartat företag som egentligen tänks försörja mig – hur går detta ihop?
Ja, såklart först skall man minska de egna utgifterna, tänkte jag. Nästan ingen lön alls, ingen hyrd lokal och gammal begagnad utrustning. Att köpa nya tyger kostar en förmögenhet, jag kan ju återanvända det som ÄR REDAN TILLVERKAD – så sparar jag både egna medel och resurser. Siden är ju siden och lin är lin även om de var en gång sydda till en blus eller en gardin. Och jag är jätteduktig på att ta bort fläckar tänkte jag. Så blev det – alla som jobbar på sekond hand butiker i Karlskrona känner nog igen mig, jag tar gärna och tacksamt emot resultat av vännernas garderobsrensningar och min bokförare undrar varför jag har så små utgifter för material så det går knappt att få någon skatt tillbaka.
Det där med garderobsrensningar fick mig att tänka på en sak till och jag tror att jag är rätt så ensam i Blekinge om det, om inte i hela landet – det är ju mycket ofta vi handlar fel och har proppfyllda garderob men inget att ta på oss, det känner ju alla kvinnor till. Vid flera tillfällen var det så att jag hjälpte en väninna med hennes rensning – och så hittades det plagg som skulle bara lagas lite– ca en kvart för mig, men aldrig någonsin för en som inte van med detta, eller plagg som passar mycket bra ihop men har aldrig mött varandra och därför har de hamnat i ”bli av med” högen – vi gick igenom garderoben, kollade på alla kombinationer, reparationsbehov o.s.v och i slutändan hade hon en uppdaterad garderob med nya och fräscha outfits, lagade plagg, bytta dragkedjor – så till den kommande säsongen behövde det handlas bara ett par skor och kanske ett par handskar för den absoluta harmonin med väskorna och halsdukar. Och sparades gjordes det också – damen i frågan har planerat att handla för ca 4000: – till våren, men det blev icke så och det var hon glad för. Det är liksom inköpskonsulent/byuer bara tvärt om – handla i din egen garderob kallas det, och det kan jag gärna hjälpa med.
Om jag kan hjälpa med det så det är klart att jag kan hjälpa människor som vill lära sig att klä sig passande, vågad, kreativ och annorlunda men inte gå över gränsen och se ut som en byfåne; med att komma igång med detta. Fast själv tycker jag om att se ut lite som en byfåne, lite av en balanserad galenskap i outfiten skadar ju aldrig, tycker jag.
Och det som blir över efter garderobsrensning kan vi göra om till något alldeles din egen och speciell, något som är just din och kommer aldrig att göras i flera exemplar.
Jag sätter stor betydelse på personen och personligheten, därför arbetar jag med individuella beställningar, med produkter som finns bara i ett exemplar, med originella lösningar och utgår ifrån individen i frågan. Detsamma gäller även hemmet och inredning – det finns smarta sätt att göra det trendig och spännande utan att det kostar en förmögenhet och sliter hårt på miljön. Alla har säkert alla resurser för att vara nöjda och må bra i sina kläder – jag kan hjälpa med att börja använda resurser på ett smart och trevlig sätt. Det är inte alla gånger så lätt att göra om hela livsstilen, men man kan börja i smått. Laga jeansen istället för att slänga dem, gör om dina gamla kuddfodral till söta nallar för syskonbarnet och gamla tröjor till kassar att gå och handla med. Det finns lösningar för allt och jag sätter stor fokus i mitt koncept på personlig hantering av kundernas önskemål. Som formgivare arbetar jag med att skapa kläder, accessoarer och inredningstextilier samt leksaker. Tovad ull har första plats i de flesta av mina outfits, i samspel med siden, lin och bomull får man en mycket härlig och frisk upplevelse av att bära dessa kläder. Ullen kommer antingen från svenska ullkarderier som uppfyller aktuella miljökrav eller från utländska leverantörer som också har koll på miljöaspekten. Tyger jag använder i mina kollektioner är enbart återvinningsvara. Jag växtfärgar och eco-printar mina textiler och då använder jag inga skadliga kemikalier.
Och ja – hållbarheten. Som ordet säger det är något som HÅLLER och här kanske finns det en del motsägelser med utveckling. Ingenting på jorden kan växa obegränsad, allt har sitt slut. För mig är det så med hållbarheten att man måste lära sig att känna till när det är lagom, när modellen eller konceptet fungerar bra och ger prognoserat resultat. Det är mycket kvinnligt att göra hållbara saker – rutinerade och stabila. Det finns inga explosiva krafter i hållbara fungerande verksamhet, men där finns det tålamod, målmedvetenhet och konsekvent tänkande i dem – och det är inga dåliga drivkrafter! Som avslutning ville jag säga att jag håller även kurser i tovning/nunotovning, växtfärgning, bildkonst (på Litorina Folkhögskola tillsammans med en kollega) och textilt återbruk. Det vill säga att jag delar gärna med mig av mina kunskaper och tycker det är mycket roligt att intresset växer. Det är många som har väldigt strikta scheman och obekväma arbetstider, därför från och med 1 oktober erbjuder jag kurser i minigrupper 1-4 personer, tovning, färgning, eco-print och eco-batik samt textilt återbruk. Alla som var med här idag får 15 % rabatt på valfri beställning hos mig och 10 % rabatt på deltagaravgift på valfri kurs i textil. Välkomna även att besöka min ateljé’ hemma på torpet, följa bloggen www.textiltanten.blogspot.se och gruppen ”V-Design, Ateljé’ och systuga” på Facebook.
Tack för ordet och hjärtligt välkomna!
